Vi fortsätter på djurtemat

Min grannar i lägenheten ovanför är elefanter, minst! Inte konstigt att man aldrig ser dem när de inte lär komma ut genom våra underdimensionerade dörrar.

Undrar vem som matar dem, mockar elefantbajs, anordnar gyttjebad eller gör annat elefanter tycker om?

Jag känner mig som tant Palm i Kastrullresan (ni vet, grannen som hela tiden klagar på att familjen Pip-Larsson väsnas för mycket. Det var min favoritfilm som liten) men efter AEGO-bal och sen (eller tidig, det beror på hur man ser det) hemkomst vid åtta-tiden vill jag bara sova ifred!

Snark, snark, snark, jag ska snarka så högt att elefanterna inte står ut och bestämmer sig för att flytta till ett lugnare område...

Digestion = utsvävningar

Efter x antal timmars metabolismföreläsningar skulle man kunna sätta oss i en bur och studera hur människor reagerar när de lever vid en brant med ena foten över kanten.

Man kan väl lugnt säga att vi tar till filosoferandets ädla konst, nivån på konversationerna är hög.

Frida; Tänk vilken evolutionellt spännande trick kameler är, två pucklar att fylla med vatten.
Jag; Roliga ser de ju ut i alla fall.
Frida; Fast visst är det dumt att ha dem på ryggen, där är de ju exponerade för solen och borde torka ut lättare. Magen vore ju lugnt ett bättre ställe att ha dem på.
Jag; Men med pucklarna på ryggen så kan kamelerna använda sig av gravitationen för att distribuerar vattnet ut i kroppen, HA (jag tyckte själv att detta var väldigt smart)
Frida; Annars kan de ju bara lägga sig uppochner så hamnar magpucklarna högst, tada....

Behöver jag säga att vi bröt ihop? Urspårningen om kameler beror nog för övrigt på att Egyptenresa planeras till sommaren!

Dubious?

Nej, egentligen inte, men på Fredag blir det Fibes oh Fibes och uppladdningen är igång.

Ytterligare en skidresa är avverkad, imorgon kommer Mikki, Anna är hemma, i kylen väntar en avokado och jag har lyckats förtränga allt vad skola heter. Livet är förunderligt bra med andra ord!

Djupare reflektioner och utlåtande över världens oordning uteblir i detta inlägg, idag är jag alldeles för ytlig... Kom till och med på mig själv med att girigt läsa skvallertidningarnas rubriker när mjölk skulle inhandlas tidigare i eftermiddag. Något som kan jämföras med vårkänslor rusar i min kropp och gör att jag knappt kan sitta still, träning nästa.

Kanske är det Muckelmannens magi som gör mig glad ända ut i fingertopparna! Vill bara dansa och le, finner fruktansvärt mycket glädje i att höra snön rasa från taken och INTE störa mig på bilalarmen som går igång...

Kunskap

Nu, tio timmar senare, har jag nog lyckats råplugga in två månaders föreläsningar med följden att jag;
Tappade gymkortet på träningen, slog fel pinkod när jag skulle handla, glömde cykellyset på så att batterierna tog slut, åkte hemifrån med nycklarna i dörren och knappt höll på att komma tillbaka för portkoden var som bortblåst.

Med andra ord är min hjärna mer än överbelastad!

Din mamma är en kapellplats

Fantastisk rolig promotion i form av spexet on ice (jag skulle föreställa AnnaMaria Lenngren), två och en halv timmes uttorkning i bastun, corpssittning samt eftersläpp till Amphioxgasquen gjorde lugnt gårdagen till något värt att minnas. Anlände hem vid sju-tiden på morgonen och kunde tom ta nian eftersom morgontrafiken hade börjat! Dagen som idag är välförtjänt seg men det bjuder vi på, jag och mina egon, som nu slåss om fjärrkontrollen till TV-mojängen. Förresten anlände min gitarr förra helgen med mami och papi så snart, snart, snart, får jag se om det går att lära mig i alla fall en låt...

Ett recept på Lycka

1. Sätt igång din dator
2. Gå och gör något produktivt, som att pilla näsan eller rensa navelludd, medan den funderar på om den vill fungera även denna gång
3. Öppna internet
4. Knappa in www.youtube.com
5. Sök på Amateur Transplants eller Anaesthetists Hymn
6. Titta, lyssna och skrattkrampa
Lätt som en plätt!

Eller så spenderar du en helt vanlig, kall februarifredag med världens finaste vänner!

Filosofi vs fysiologi

Har haft en mycket givande (eller inte) diskussion med mina kära pubvänner aka spexare och annat löst folk; VAD FINNS DÄR RYMDEN TAR SLUT? Denna fråga som plågar mig värre än brännässlor på ett myggbett... Bland de mycket kompetenta och välgenomtänkta svaren bör ett fåtal nämnas:
Sara bidrag i form av inget
CH-s hävdande att rymden är en cirkel
och Johannas allmänna skeptisism

Men ingenting kan vara inget och även en cirkel har avgränsningar som det måste finnas något utanför. Rymdens mysterier får mitt huvud att snurra! Illamåendet kan också bero på sprint-träning i korridoren eller sjukligt jobbig arbetsfysiologilab. Jag har cyklat, andats i volymmätare (tänk er en gigantisk snorkel kopplat till mätutrustning), blivit stucken i fingret, blodtrycksmätt samt pulstagen, och allt på samma gång! Min simultanförmåga har fått sig en ordentlig uppreglering.

Lösningsförslag på livets mysterier emottages tacksamt!

Kvalitetskultur

"Dolph slog sig blodig på Schlagefesten, här är bilderna SVT inte visade" - AHHHHHHHHHHHHHHHHH, jag visste väl redan att Expressen inte ingår i Sverige IQ-reserv men det roliga är att de aldrig slutar nå nya bottenrekord. 1. Dolph gör väl vad han vill, 2. SVT visar väl vad de vill, 3. Vem bryr sig, på riktigt alltså?. Knyter tummarna och önskar, ända in i märgen, att folk har bättre saker för sig...

Snart entrar jag tenta-koman igen vilket innebär näring från Lypsyl och Dammråttor samt samma kläder i en vecka. Drömmer även om en smärre landsflykt, så länge den evinnerliga melodifestivalen tänker hålla på i alla fall! Mår fysiskt och psykiskt dåligt över schlagerfrossan. Varenda gång OLW börjar sälja mega/helg-förpackningar av sourcream and onion chips då vet man att det är fara och färde!

Under pressure

Året var 2008, månaden stavades Juni och solen hade välsignat oss i veckor! Lyckliga och med berusande (berusade) sinnen tog vi studenten för att påbörja ett nytt liv.

Idag fick jag den ultimata aha-upplevelsen över vad som hänt sedan dess (förutom ny stad, ny skola, nytt boende och allt sådant), min BALKLÄNNING har KRYMPT. Helt obefogat och oprovocerat så ofinns den nuförtiden i passande storlek. Visst är det konstigt hur perfekta kläder tycks minska och reduceras till bråkdelen av sin forna glans bara man hänger in dem ett kort tag i den beryktade garderoben.

Aesculapii Gycklare Orden får allt dras med en tom stol i mitt ställe på årets Bal. Såvida de inte är helt okej att varken yttra ett ljud eller andas på hela tillställningen vill säga... Tur att där kommer vara ett helt gäng läkarstudenter som kan ta hand om mig när jag segnar ner. Differentialdiagnoserna lär hagla och det skulle inte förvåna mig om de drar fram ett spirometritest, hjärntvättade som vi är!

Winterland

Och vintern vara ända fram till påska! Kom just på att man kanske sjunger julen, men vad fn... Idag fick jag i alla fall vika ner mig och ta vinterskor, dessa klumpiga, hala och svårsnörade dojjor.

Sån här känner jag mig nu, popsnörigt glad + syntigt hoppig;
http://www.youtube.com/watch?v=U7_qSgs1Ww8

Massiv födelsedagsfest planeras!

Ny diagnos

Tror att jag fått en liten hjärnblödning med efterföljande personlighetsförändring. Är sjukt sur/arg/otålig på allt och alla, tycker att ljus är jobbigt och vill helst inte höra höga ljud (bra att vi ska till Scandinavium och se Depeche Mode ikväll). Skulle även kunna vara en svår alkoholabstinens efter förra veckans överintag. Är man fadder så är man. Mission 1; sup dina nollor under bordet. Mission 2; sup dig själv under bordet. Inte helt okej men vi är trevliga resten av året. Urladdningar behövs!

Igår var jag duktig och hjälpte till att städa spexsskrubben. X antal utgångna mjölpaket (redan då förstår ni att det är illa, sedan när blir mjöl för gammalt liksom), spritslattar till ett smärre kompani (ser fram emot slattfesten), tröjor till hela världens befolkning, någon odefinierbar klibbig svart vätska på underhyllorna och öppna vinägerflaskor gav de fem kvadratmetrarna en spännande prägel.

Lyssnar för tillfället sönder Shoreline med Broder Daniel och försöker samtidigt få in lite lungfysiologi i mina minnesbalkar.

Tänkte sedan gå loss på lite pepparkakor för att bli snäll igen!

Skyller detta inläggs rörighet och uppenbara brist på struktur på den tidigare nämnda hjärnblödningen.

Åter till alveolernas förlovade land...

Note to self

Klockan halv fem på natten/morgonen är folk bara dreggiga eller allmänt desperata (både och är ju inte heller långt från sanningen) så stay away from the SPÅRVAGN!

Avreseställe; Vasaplatsen, Destination; Mariaplan, Restid; 20 min, medtag tålamod...

Varje stopp (och trean stanna verkligen i varje gatuhörn) tar minst dubbelt så lång tid på natten och jag känner hur det bara kryper i mina ben. Folk hittar inte sina grejer, glömmer var de ska av, paniktrycker på stoppknappar, filosoferar med chauffören, stänger inte dörrar mm. Ibland undrar jag verkligen vem som uppfann människosläktet!

Men spexsittning är ju alltid kul. Har nu inlett min bana som ljud/ljuschef och alla spår mig en lysande (hahahahahahaha) framtid!

Cravings

GE MIG GODIS! Efter julen fungera tydligen inte normalt sockerintag, min kropp kräver MER, MER, MER...

Kanske kan träning råda brist på endorfindippen, tänker ambitiöst nog springa vårrustet (eller liknande) i vår så uppladdningen är igång.

Ms Brightside

Känner att jag behöver förklara min brist på skrivna ord men då jag gick in i skidåkningsmode för någon vecka sedan är allt som existerar i mitt huvud snömängder, pjäxbyten och försäsongsträning. Sälen som skulle bli en uppvärmning blev snarare en nedfrysning i klass med att överleva tusen år framöver, tills läkekonsten hunnit ikapp så att säga. Med andra ord har jag i princip förvärvat evig liv!
Veckan i Chamonix var en riktigt höjdare, fem av fem toast för att citera Anna, som egentligen citerar Benjamin, som egentligen är Björn Gustavsson, som antagligen är ett förskrivet manus. Vi ägde backen och baren! Har officiellt varit med om den bästa förfesten ever, även om den bara varade några minuter. Eller vad säger ni om att intet ont anandes komma gående från skidskolemöte och redan i trapphuset höra att det är jävligt bra drag någonstans för att sedan upptäcka att det är i ens eget rum. 20 pers som står och röjer till LaBamba så att golvet sviktar... Man kan ha det sämre.
Vecka åtta blir det Österrike och boende mitt i backen, åkning på mina egna skidor samt fondue-frossa!

Alla ni som inte delar min skidåkningsobession kan ju bara hoppa över detta inlägg. Kände dock att jag behövde ventilera lite och få igång B-knappen som inte fungerat sedan omild hemfärd från Stöten.